Rapport från medlemsmötet 1 oktober

Här kommer delar av protokollet som handlar om aktuella ämnen:

Bogemenskap och byggemenskap

• Styrelsen sammanfattade våra kontakter med kommunpolitiker, Bostaden Umeå AB och Riksbyggen. Detta har vi också informerat om vid tidigare medlemsmöten. Eftersom vi fortfarande inte är närmare att få tillgång till ett hus att starta vår bogemenskap i, lyfte styrelsen idén om en byggemenskap, för att presentera konceptet för medlemmarna och därmed starta en tankeprocess kring frågan.
• Skillnaden mellan bogemenskapen och byggemenskapen är bara den att byggemenskapen inkluderar ett samarbete kring att få ett fysiskt hus på plats för att bogemenskapen ska kunna starta. En byggemenskap är en stor fråga, eftersom att ingå i en sådan innebär att ingå ett avtal om en stor investering, i tid, arbete, pengar eller alla tre, INNAN någon bogemenskap ännu existerar.

Det är samtidigt viktigt att framhålla några grundläggande förutsättningar för byggemenskapen.

• Den ska utformas för att inkludera så många som möjligt. Att investera tid och arbete kan innebära att lägga golv och montera hängrännor, men det kan lika gärna innebära att laga middag till den som lägger golvet eller monterar hängrännorna. Vi har många kompetenser inom föreningen och om vi utnyttjar dem alla på ett bra sätt, kanske det vore möjligt att få ner kostnaden för bygget så mycket att boendekostnaden för alla som flyttar in inte överstiger hyran i en motsvarande hyreslägenhet.
• Att starta en byggemenskap inom föreningen innebär inte att alla måste vara med, att detta ska vara den enda fråga som föreningen driver, eller att någon utesluts från föreningen för att personen inte vill delta i en byggemenskap.
• Ett hus byggt inom en byggemenskap skulle kunna erbjuda rena hyreslägenheter till föreningsmedlemmar som vill delta i bogemenskapen, utöver de boenden som tillfaller deltagarna i byggemenskapen.
• Föreningen kommer inte att stödja byggande av ett hus där boendet kan ingå i en ”bostadskarriär” eller nyttjas som spekulationsobjekt. En byggemenskap inom föreningen kommer därför inte att producera exempelvis bostadsrätter som kan säljas på en vanlig öppen bostadsrättsmarknad, utan boendet kommer istället att fungera som en kooperativ hyresrätt, där man inte får tillbaka mer än man lagt ut vid en eventuell försäljning (utöver uppräkning enligt konsumentprisindex).

Styrelsen vill med denna punkt på dagordningen starta en diskussion inom föreningen. Här finns ännu inga svar eller ens förslag; om och i så fall hur en eventuell byggemenskap ska utformas är inte en färdig idé. Vi ser fram emot frågor och synpunkter från medlemmarna och en fortsättning på samtalet under nästa medlemsmöte.

• Ett sätt att ta sig an frågan vore att skapa och delta i en studiecirkel som fokuserar på just detta. Mötet uppmanar därför medlemmar som är intresserade av att lära sig mer om byggemenskaper att meddela detta till styrelsen, så att vi vet om det finns intresse för att ta upp frågan på nästa medlemsmöte.

Projekt med Arkitekthögskolan

• Sara Thor och Cornelia Redeker gästade mötet för att berätta om projektet ”Gestaltad livsmiljö för hälsa och välbefinnande” som de vill starta i samarbete med Kollektivhus Umeå. Finansiering för projektet kommer till största delen från det statliga forskningsrådet Formas. Bland projektets deltagare finns förutom Arkitekthögskolan och Kollektivhus Umeå, även Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som bidrar med expertis kring livsmedelsproduktion och -lagring, och Institutionen för tillämpad fysik och elektronik (TFE) på Umeå universitet som bidrar med kunnande kring energi- och ventilationssystem och byggnadsteknik. Det övergripande syftet med projektet är att skapa och undersöka sätt att bo och leva i urban miljö på ett hållbart sätt. Delmål innefattar bland annat ett system för omhändertagande och rening av dagvatten (och kanske även gråvatten, alltså avloppsvatten från disk och dusch) som integreras i en odlingsmiljö. Livsmedelsdelen av projektet handlar om ett utforskande av födoframställning i urban miljö, och hur egenproducerad mat kan lagras, med syfte att stärka tryggheten kring livsmedelstillgång även i geopolitiskt och klimatmässigt osäkra tider. Denna del kommer även in arkitektoniskt genom att bygga in delar av huskroppen i ett växthus, ett grepp som finns exemplifierat i flera uppförda byggnader på kontinenten och som som Sara och Cornelia har arbetat med i tidigare projekt.
• Utöver ovan nämnda aktörer finns även Umeå kommun med i projektets deltagarlista – om än i form av representation från tjänstemannastaben kring kommunstyrelsen och avdelningen  Strategisk utveckling och inte genom Bostaden Umeå AB. Genom att ha knutit kommunen till sig hoppas Sara och Cornelia kunna få tillgång till en fysisk plats, som ska vara utgångspunkten i projektets konkretisering i form av ritningar och projektering för vatten- och ventialtionsförutsättningar.
• Kollektivhus Umeås roll i projektet är att leverera input kring hur vi faktiskt skulle vilja bo, och vilka förutsättningar verkliga människor, med både kompetenser, önskemål och begränsningar, ger ett sådant här projekt. Vårt deltagande kommer att ske främst genom deltagande i workshops med olika inriktning, exempelvis ”odling och livsmedelslagring”, ”energisystem” eller ”gemensamma ytor”. För vårt engagemang kommer vi att bli tilldelade en del av projektets budget i form av arvode för deltagande i workshops och andra aktiviteter. Det viktigaste är ändå, för oss, att projektet i slutändan, om 4 år, förhoppningsvis kan lämna över en färdig projektplan som innefattar ritningar för ett fysiskt hus på en specifik plats, med genomarbetade vatten-, energi- och ventilationslösningar och dessutom en ekonomisk plan.
• Medlemsmötet uttrycker stort intresse och entusiasm över deltagande i projektet och beslutar att Kollektivhus Umeå vill vara med. Nu behöver föreningen samla sig och utse representanter för de olika delarna i projektet. Dessa representanter kommer att få ekonomisk ersättning för att avsätta några timmar för den del i projektet de, i förhållande till föreningen, ska ansvara för. Exempelvis ska livsmedelansvarig (en eller några) i föreningen inhämta medlemmarnas tankar inför livsmedelsworkshopen, delta i den och därefter återföra erfarenheterna från workshopen till medlemmarna.
• Mötets uppmaning till medlemmarna är nu att snarast ta kontakt med styrelsen för att anmäla sitt intresse för någon specifik fråga.

Övrigt

• För en jämn tjuga bjöd Ulla Löfgren på hembakt surdegsbröd med syrade grönsaker, kryddad färskost och tomatpesto. Därtill fanns kaffe, te, två sorterna äppel- och lingonkaka toppad med grädde! Det var, som vanligt, himmelskt. Tack Ulla! För den som eventuellt glömde att swisha så är numret 070-693 90 89.